Nog för att livet brukar bestå av både ups and downs, men detta året slår f*n allt........................

Sen jag bloggade sist har vi hunnit gå på bra kurser, tävlat fyra ggr och fått en stor bildlig käftsmäll.

Plusena först:

Jag har en helt fantastiskt kulig hund <3, han är med på ALLT, och gör verkligen allt man ber om, inte alltid helt felfritt, men med stor glädje och jämt med glimten i ögat :).
Jag har hunnit tävla fyra ggr, det har tyvärr inte räckt till ett förstapris (som ju va mitt mål för året), det har strulat nånstans på alla tävlingar. Men även om resultatet inta varit tip-top så har känslan ihop med Veto varit härligt god efter alla fyra starterna och det får man ju ändå säga är det viktigaste. Vi har fått positiva erfarenheter och vi kommer igen, hoppas jag.............

Dock en grej som slagit oss (MariaT och mej):

Varför startar oftast lydn.kl.1 sist på dagen (på tre av fyra tävlingar för oss nu iaf), när det är som mest folk och hundar runt plan = mest störning för våra "nya" hundar, och varför läggs oftast platsen på om inte på samma ställe som alla de andra platserna så iaf på ställen där de andra klasserna gått sina program.
Är inte detta att göra det onödigt svårt får våra unga gröna fyrbenta vänner ??

Måste här berömma TranåsBK, där startade ettan först, på egen lite avskild plan.

Helt suveräna förutsättningar för att kunna göra bra tävling. STOR eloge till er!!!!

Så nu till det tråkiga: (ni som bara vill läsa positiviteter kan sluta läsa NU)

I måndags va jag inne med Veto för röntgenkoll, jag har liksom kännt på mej att det inte varit hundra bra efter hans operetioner. Trots att många sagt till mej att det nu borde gå att köra honom för fullt så har jag tvekat.............................

Och tyvärr hade jag rätt, vänster sida (opad 21 mars) är skapligt läkt, inte hundra men iaf på g. MEN höger sida (opad 2 maj) såg nästan lika illa ut som före den operationen. Rejält med skadat brosk på en stor del av ledkulan.

Såg att vet. Helene va bekymrad........

Alternativ ett va att inte göra att skit och hoppas på att det läker ut av sej själv, vilket nästan känns som noll chans iom att det inte hänt nåt nu på fem månader.

Alternativ två är att göra om operationen och hoppas på att läkningen kommer igång som den ska när man är där och skalar bort det skadade brosket denna gången.

Helene och jag enades om att köra alternativ två.

Jag kan inte bara ge upp denna kanonhunden utan måste göra verkligen allt jag kan för att få honom frisk så nu hoppas jag vid Gud att det funkar denna gången. Så operation är bokad till i början/mitten av november.

  Puss och kram till alla stöttande peppande lyssnande och tröstande vänner, ni vet vilka ni är och jag värdesätter er SÅ högt!!!!!!!!

Två härliga upplevelser de senste dagarna :)

* Var ute och gick med Pyton och Veto i torsdags em. Testade då nåt jag inte kunnat/vågat/velat/haft möjlighet till förut.

Satte den ena på gärdet och tränade lite med den andra. Gick hur bra som helst. Svårast att sitt och titta på hade faktiskt Pyton, något som förvånade mej en del ;)

Men jag är djupt impad av att de faktiskt satt kvar lösa medan matte hade skoj med den andra. Trodde jag faktisk inte ;)

Nu tränade jag inte så länga pass, bara ett par minuter i taget denna första gången, men uj så skoj det va och hundarna verkade tycka det samma. 

Himla svårt och nyttigt för mej att ställa om sej så snabbt oxå för att anpassa mej till deras två personligheter. Första men absolut inte sista gången alltså :)

* Igår var jag med på kurs som åhörare:

Det va Lotta Linusson (ingår i lagledningen för Svenska Lydnadslandslaget) som va instruktör. En helt fantastiskt lärorik dag.

På förmiddagen gicks ekipagen igenom en och en med hjälp av Lotta och på eftermiddagen tränade de två och två och Lotta gick runt och hjälpte till.

Lotta va väldigt lyssnande, pedagogisk och hade en massa matnyttigt att komma med.

En massa bra råd, tips och idéer hade jag med mej hem, hjärnan kändes rätt så luddig;),  och en härlig gokänsla, det va ett jättegott gäng som va där och alla bjöd på sej själv, och släppte verkligen in oss som bara var med som lyssnare i sin träning. Tack alla !!!!!!

   Flera dagar med bra träningskänsla gör gott i hela kroppen :)

Kursen i måndagskväll var en jättetrevlig upplevelse. Allt kändes bra från början till slut.

Jag va på bra humör, Veto lagom på och riktigt bra fokuserad, de andra kursarna verkade oxå trivas.

Med såna förutstättningar är det ju svårt att få till nåt annat än kanonträning. Eftersom vi va få (bara fem) fick vi oxå en hel del egentid med Anders och sånt är ju himla värdefullt, bolla lite problem, tankar och idéeer på lösningar är ju minst lika viktigt som den praktiska biten.

På tisdagsmorgonen hade jag tid på Valla Djurklinik, dels hos veterinären Helene men oxå hos Pia i bassängen ;)

Helene kände igenom Veto noggrant och tyckte att han va kanonfint musklad och helt symmetrisk i kroppen, hon provocerade lederna ganska hårt med tryck och det gick åt lite kraft för att få honom att reagera. Så hon tror inte att hans haltande beror på nåt i leden. '

Men planen framöver är att OM han blir halt (på höger) så här igen mer än två ggr till så kommer hon att vilja röntga för säkerhets skull. Känns bra att nu iaf ha en plan.

Så va det då dags för min uppkörning för "Simkörkort" och jag skötte mej tydligen bra för jag blev godkänd och kan numera boka bassängen själv för friskvårdssim på kvällar och helger :) 

Så himla bra träning nu framöver när vädret ju inte är superkul varje dag.

Och Veto är verkligen lycklig och som en helt annan hund i vattnet nu när han får vara lite mera självständig.

En stund simmade han oxå helt lös utan lina och söker sej självmant till rampen med jämna mellanrum för lite andhämtning och vila, och så tar han satts och slänger sej rakt ut med ett jätteplask.

Och det går t.o.m numera att gosa med honom när han vilar på rampen och han lyssnar när man pratar med honom, och huggandet är numera rätt minimalt.

Blir alldeles varm ståpälsig av denna förvandling.

Igår kväll va det träningstävlingsdags på The Club. Såg ut som om jag skulle få hoppa detta då jobbet drog ut alldeles på tiden.

Men med goa klubbkompisar som tänkte på mej så kördes ettan sist och platsligget allra sist så jag hann ut och hann vara med *puss på er*

Uppladdningen blev sisådär, när jag klev ur bilen så var startnummer tre igång och jag hade nr fem. Insåg då att det va dags att tat tag i situatione och göra det bästa av det hela. Gick upp på övre plan och bara umgicks med Veto, lite kontaktövninga, ett läggande. lite baklängesmarsch och sen va det vår tur att gå in på plan.

Hade verkligen bestämt mej för att gör detta för Veto, allt skulle göras för att hjälpa honom, alltså användes det tex väldigt många dkn.

Men wtf träning ÄR träning och ska utnyttjas som det till max!!

Vi hade en go och fin Teamkänsla på plan och jag är supernöjd över vår insatts, det va tex första gången någonsin vi körde en hel etta i ett svep.

Platsligget sist då, Veto gjorde världens snyggaste inkallning :) från ligg och kom direkt till mej och satte sej efter ca halva tiden.

Vet inte om han tolkade nåt hos mej som signal eller vad. Vädret va oxå ett kapitel för sej, full storm och eftersom Veto är lite spökig just nu kan ju det oxå spelat in att det va läskigat att ligga ensam i halvmörker med vinden vinande runt öronen.

Så 130,5p med nolla på platsen skrapade vi hop, nåt jag tycker är helt och hållet godkänt efter våra förutsättningar.

Fick en himla massa bra indata (som "någon" skulle sagt ;) ) och jag vet oxå nu att mina tankar om var fokus bör läggas stämmer helt och hållet. DET är värdefullt för vår framtida träning :)

På't direkt bara:

I tisdags på lunchpromenaden haltade Veto rejält på höger fram (samma som då i slutet på juli). Kändes som om nån slog av mej båda benen och huvudet samtidigt :( 

Känslorna (eller iaf mina) är så sabla sköra när man levt med rehabande hund så här länge och man tror förstås det värsta även om hjärnan säger att det ju faktiskt inte behöver va så illa som det först ser ut.

Grät mej igenom resten av tisdagen men beslutade mej för att åka på programträningen iaf, om inte annat så för att få nåt annat att tänka på en stund. Vi deltog förstås inte men satt vid sidan av och tittade på.

Efteråt åkte Maria och jag till Mc Donalds och tröståt och jag fick älta lite till, helt fantastisk skönt med nån som lyssnar

Måste oxå säga att det va oerhört skönt att oxå träffa både Anders och Helene denna kväll, eftersom de båda verkligen vet hur det är att ha sjuka/trasiga hundar. Det behövs liksom inga ord, man vet att de förstår hur det känns iaf................

Fick tag i "vår rehabPia" på onsdagen på fb och hon gav mej lite råd och en himla massa pepping. Och avslutade med de förståndiga orden "Även opererade hundar kan sträcka sej eller vricka till sej" *kram*

Nu ser det ut som om det va nåt lättare, sträckning är ju inte helt otroligt iom att det spöregnade och va skithalt i gräset på kursen i måndags kväll, för hältan är i princip borta nu och vi vågar träna lite stillsamma saker som gruppmomenten och lite ff. Men koppelrastning är det som gäller åtminstone fram tills tisdag då vi ju redan hade tid beställd på Valla.

I fredags va det så äntligen dags att åka och träffa Pia igen efter det långt sommaruppehållet, Pia jobbar på Valla Djurkliniks rehab och har varit med på hela vår resa från första op. 21 mars och fram tills nu.

Både Veto och jag fullkomligt älskar denna goa, positiva och otroligt peppande tjej. Hon har varit guld värd för både mej och Veto i hans rehabilitering, utan henne hade det jobbiga nog kännts fullkomligt övermäktigt.

Veto fick ha mycket "plask och lek" i bassängen denna gången, han simmade i bara sele och kom på hur skoj det är att slänga sej i från rampen :)

Vid nästa besök på Valla kommer vi dels träffa opererande vet Helene för en (förhoppningsvis) slutkoll och så ska vi förstås förära Pia med ett besök till :) Då kommer jag oxå att "köra upp" för simkörkort så jag kan åka och friskvårdssimma Veto själv sen på kvällar och helger framöver. Helt suverän träning och rolig sysselsättning för både matte och hund.

Efter simningen gick jag en promenad på fina Valla fritidsområde, fina vägar och mycket skoj att titta på för en liten bc, cyklar, barn, ankor, svanar, getter osvosv :)

Väntade oxå in båda döttrarna som slutade kl 15 och passade då på att strosa runt lite i Mjärdevi, deras skola John Bauer gymnasiet ligger mitt i Mjärdevi Science Park .  Hittade sjukt många fina små träningsställen där, i hela området ligger massor med fina välklippta gräsmattor insprängda mellan kontorskomplexen :) Vilket guldställe :)

Lördagen ängnades mest åt handboll, träningsturnering i förorten mellan Motala, Vadstena, Mantorp och eRPing. Kändes en del i mammahjärtat då nu äldsta dottern bytt klubb och numera spelar i Motala, första matcehn spelades mellan just Motala och Vadstena (där lillasyster är kvar). Men allt gick bra och vi bjöds på en hel del fin handboll och massor med kämpaglöd :)

Lördagkväll hämtade jag pizza i stan och passade då på att köra ett minipass på ett av stadens torg :) brdevid en uteservering med några ätande.

Tränade lffokus, läggande, inkallning och platsligg. Gick så himla bra !!

Vi växte minst en dm var när vi körde platsligg mitt på och inkallning rakt över hela torget. Så mäktig känsla.

På söndagen skulle jag skriva åt domare på vår ElitSöktävling, nu blev det tyvärr så att alla ekipagen bröt redan i skogen och ingen lydnad kördes. Men jag åkte ut iaf och åt kanongod mat med alla skogsfiggar och efteråt tränade vi lite lydnad tillsammans några stycken. Så lite bra träning fick vi till iaf.

Igår kväll var det dags för kurs igen.

Himlen öppnade sej på eftermiddagen och stod sen öppen hela jäkla kvällen :(

Även om det naturligtvis är jättenyttigt att träna även i ösregn så är det ju inte så värst skoj :( allt är blött, kallt och skitigt.

För egen del så kändes kvällen mest som en lång katastrof, Veto va duktig men matten skulle ha en stor hård spark i röven för "dåligt uppförande".

Jag va ofokuserad, okoncentrerad, oplanerad och allmänt obekväm med situationen ..................... fyyyyyyyy skäms på mej :(

Fy fan va jag måste bli bättre på att fokusera på Veto och vår träning och koppla bort allt det andra som fladdrar runt i hjärnan och stör.

Skärpning matten !!

SÅ nu är det analyserat och lagt till handlingarna, idag är en ny dag =)

Och jag har chans till revansch redan ikväll då det är dags för Programträning, och jag lovar och svär att jag ska göra allt jag kan för att hjälpa min lilla goa vovve - inte stjälpa som igår.

Ujuj vad dagarna forsar fram =) jag hinner inte mä'.

Dags för en liten träningsuppdatering kanske, Vetoträningen är visst det enda jag skriver om här numera ;)

I lördags åkte Veto och jag till Maria och Figo i Borensberg och tränade hos deras granne ;) ett jättefint Konferensccenter med stora gräsmattor - perfekta till hundträning :) Varmt som in i bängen va det, men lyxigt nog så låg halva gräsmattan i skuggan :)

Mest tränade vi alla fyra på att kunna träna på samma plan, grabbarna har ju lite att hålla reda på när vi är nära varandra, och jag tyckte att de fixade detta mycket bra !!

För Veto och mej blev det träning av lite starter, vändningar, läggande, inkallningar och apportering.

De flesta grejerna går stadigt framåt, svårast har vi dock att få till ingångarna vid inkalllning (slarviga med hopp) och greppet vid apporteringen (lite glappt)

Det ver verkligen en BRA träning, den härliga känslan som man får när man trivs ihop med den man tränar med, ingen prestige utan ärliga raka tips och råd, naturligtvis både lite minus och en massa plus.

Efter träningen promenixade vi till Göta Kanal, kanske 200 m bort, och Veto passade på att svalka sej i hettan.

Denna lilla gosingen bor i Marias trädgård :)

I måndags var det dags för kurs i Linköping.

Vi pratade om och tränade på inkallningar, nåt vi verkligen behöver. Vi diskuterade olika problem som kan uppkomma, tex fart, tvekan när man börjat med ställande och läggande osv.

Sen fick jag oxå kanonhjälp av Anders med mina vänstersvängar, insåg i fredags att jag inte vet hur jag gjort vä svängar alls förut, mao så har de nog bara blivit som de blivit....................

Men nu vet jag iaf hur jag ska gå och jag tränade hela måndagsnatten i sömnen, så nu vore väl fasen om de inte sitter ;)

I tisdags kväll åkte jag ut till The Club en sväng och fick där till bra kontaktträning och fin lf (inkl vä svängar ;)) med Veto.

Fick oxå hjälp av Patric som dirrigerade runt mej i svängar och vändningar utan hund, kanon med extra ögon, en del pet och bra tankar blev det =)

Igår på dan åkta Anna J, Johanna och jag till Motalaklubben en stund.

Där blev träningen sisådär, Veto va överpigg och ganska okoncentrerad, men efter en tankesväng i hjärnan så insåg jag att han inte hunnit få  sin vanliga långa fm promenad före träningen utan endast varit ute ett par korta svängar och då är det bevisligen för mycke "myror i brallan" för att kunna få till bra lydnadsträning.

Bra indata för mej där =) Det tar jag absolut lärdom av.

I slutet gick det dock helt ok, Johanna gav mej lite bra tankar oxå som jag tog med mej för test i hemmamiljö =)

På kvällen blev det lite köksträning, lite vändningar, fjärr och ingångar. Super !!

Ett foto på min buse från i februari, vilket va senast han fick röja järnet :*

En reflektion som slog ner som en blixt i min hjärna en dag för inte alls så himla länge sen: "Jag stoppade in en jättelugn (antagligen hade han mycket ondare än vad jag nånsin fattade :( ) tiomånaders valp/unghund i bur, och har nu plockat ut en pigg smärtfri "vuxen" femtonmånaders full-av-energi bc ur densamma"

Inte konstigt att det blir lite kollisioner ;), missförstånd och annat knas i mellanåt, han har ju för tusan blivit bestulen på stora delar av sin valp, unghund, lek, bus, vardagsuppfostran "you-name-it" period. Jag kände ju honom knappt som hund när han "plockades" ut.

Men nu tycker jag att vi för det mesta iaf åker på samma väg, inte alltid i samma fil eller åt samma hål, men det kommer det är jag säker på =)

I söndags bestämde jag mej för att försöka vara lite mindre "hönsmammig" med honom och lät honom vara lös mycket mera än jag vågat förut, och halleluja, jag såg min gamla goa mjuka följsamma vovve redan efter kortkort tid. Det har varit ett rent helvete att gå med honom i koppel senaste tiden, jag orkade stundtals knappt hålla honom :(

Så från och med söndagen har vi lekt massor på promenaderna, jag har belönat varje microspontankontakt med leksak, godis eller bara gosestund, och ujuj vilka härliga stunder vi haft

På kursen i måndags insåg jag fullt ut efter lite påpekande av Anders att denna hund måste "köras" till 100% på träning, jag får inte slappa av en enda sekund, för han är så jäkla snabb i sitt sätt så det hinner hända MASSOR på en microsekund. Så det måste jag bli bättre på ute bland störning. Trimning av matten alltså ;)

Programträningen i tisdags var på Campusområdet i Linköping, det är där "all" universitetets nollning sker nu några veckor. Massor med folk runtomkring vår lilla "tävlingsplan" alltså, folk som sjöng, spelade, gick i led med flaggor, applåderade, jublade och använde högtalare. Med andra ord SKITRÖRIGT :)

Bestämde mej genast när jag såg detta att ikväll kör jag med så mycket hjälper som krävs för att vi ska få en fin upplevelse ihop. PUNKT!

Alltså körde jag med godisbelöning efter varje moment men oxå mitt i vissa, och han va med mej, vi hade verkligen en bra känsla oss emellan, så glad att jag "vågade" ta detta beslut och hålla fast vid det :) Underbart är ordet!

Fick förstås både ris och ros, men det är ju därför jag anmält mej till detta, jag vill ju bli en bättre tränare och då hjälper inte bara den ena sortens kritik ett skit.

Mest nöjd är jag  faktiskt med transporterna mellan momenten, i princip helt fokuserad på mej och vad vi skulle göra härnäst, Helene påpekade oxå nåt man ofta glömmer - transporterna ingår ju oxå i programmet och bedöms :)

Onsdagen tog vi lydnadsträningsledigt och bara lekte, hmmmmm eller Veto jagade hare oxå (jäkla hund va) trodde mitt hjärta skulle stanna, jag såg trasig hund framför mej igen, men tack och lov va han ordentligt uppvärmd och det skedde på en helt öppen platt stubbåker. Tror och hoppas verkligen att hans kropp fixade denna rusch, har inte sett nåt illavarslande än iaf. Puuuuuuh :)

Idag runt lunch datade jag Johanna, Anna J och momo Lena på klubben och tränade litegranna.

La fokus på hopp, ställande och apportering. Hoppet går kanon sådär störningsfritt, ställandet går framåt och apportering är nåt av det roligaste Veto vet, ingen vidare kontroll på det momentet än, men snart så =)  Kändes som en riktig bra träning =)

Nu har det minsann blivit höst ute, regnet strilar och vinden sliter i träden. Men det är inte utan att jag faktisk tycker det är lite mysigt. Mörkare kyligare kvällar är ganska gött :)

Igår på förmiddagen åkte Veto och jag till klubben en sväng, de daglediga gentlemännen brukar träna fredagar, suveränt med lite folk och fikasällskap ;) igår va oxå Andreas där och tränade med sin PimPim inför bevaknings SM som går andra helgen i september. Så det va en härlig blandning av folk och hundar.

Jag satte upp rutan till Veto och gjorde några skick från olika håll, han är duktig på att söka sej rakt in och skapligt till mitten, men sen är det svårt att bli still mer än någon sekund, men det går framåt för varje gång iaf =)

Det är en grabb som har fullt med kvicksilver i tassarna minsann   

Tränade oxå lite starter med full fokus, vändningar, platsligg och ställande.

Efter fikat öppnade sej himlen men vi körde på en stund till iaf, och det funkade i princip lika bra som innan, dutti Veto =)

På kvällen gick jag för första gången på länge promenad med både Veto och Pyton på samma gång. Pyton lös och Veto i kopppel, och det gick förvånansvärt bra, veto brukar dra som en galning och stressa iom att Pyton ligger före, men inte så myycket igår.

Det spöregnade hela promenaden och då märks hundarnas personligheter jättetydligt, Pyton går svängen för att han är nödig och för att jag går, Veto han travar på för att han är så himla positiv och nyfiken på allt och tycker att allt är så himla skoj.

När vi sen kom in vid halv tiotiden så gick Pyton direkt och gosade ner sej i sängen och Veto kom och bad om sysselsättning.

SÅ vi gjorde nåt vi inte gjort på alldeles för länge, tror jag stoppat undan det iom att vi äntligen fått börja träna lite mera på allvar efter så lång tid. Alltså, vi körde en köksträning ;)

Det blev starter, vändningar åt alla håll, stegförflytt.,och apportering (plocka upp, sitta fot och hålla, göra ingång och hålla, gå ut och hämta, baklängesmarsch och vanlig marsch och hålla)

Och jag va alldeles ståpälsig när vi höll på =) Vilken kille jag har !! 

Denna känslan vill jag behålla längelänge i maggropen och kunna plocka fram närhelst jag behöver den =) 

(Tack Heléne L för rövspark ;) )